Varg i veum -- fåraherden till galgen

Lantbrukaren Stig Engdahl från Ed i Dalsland infann sig i dag på Östragårdsanstalten i Vänersborg för att börja avtjäna det straff på sex månader som hovrätten dömt honom till. Han åtföljdes av hundratals som protesterade mot domen.

Brottet?

Han sköt en varg som var i färd med att ha ihjäl hans får. Vargen hade redan gått lös på fårflocken. Så gör hunddjur när de får tillfälle. Den dödar så många den kan av bytesdjuren. En räv som kommer in i hönsgården dödar alla hönorna. En varg i fårahagen dödar alla fåren. Såvida inte fåraherden stoppar vargen. Just den här vargen hade redan rivit ett antal får hos grannarna och gick nu lös på nästa fårflock.

Jag vet inte om domen är politisk (vilket är fullt möjligt så politiserat som rättsväsendet är i detta ruttnande land) eller om det är något sjukt med lagstiftningen. Så här står det emellertid i brottsbalkens 24:e kapitel:

4 § En gärning som någon, i annat fall än som nämnts tidigare i detta kapitel, begår i nöd utgör brott endast om den med hänsyn till farans beskaffenhet, den skada som åsamkas annan och omständigheterna i övrigt är oförsvarlig.

Nöd föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat viktigt av rättsordningen skyddat intresse.
Lag (1994:458).

"Egendom" i andra stycket är här fåren. Att farans beskaffenhet -- svulten ulv massakrerar boskapen -- är stor är ju uppenbart. Man kan inte resonera med vilda rovdjur, hota dem med stämning eller vädja till dem att respektera en äganderätt som de är mentalt oförmögna att ta till sig som koncept i sina små hjärnor. Någon skada åsamkas inte "annan" -- såvida ingen människa vill träda fram och hävda äganderätt till vargen, varvid denne får en hel del att svara för som inte hållt ordning på sitt husdjur. Återstår "omständigheter i övrigt" som gjort det oförsvarligt att skydda sin egendom. Jag vet vilken omständighet det är: det kallas socialism, vår statsreligion. En socialistisk grundtes är att ingen privatperson får inneha någon egendom. Därvidlag skiljer sig kommunister och socialdemokrater åt endast genom valet av metod att uppnå sin drömda totalitära stat. Det är också så av gammal god svensk tradition att det finns två saker som sossar hatar över allt annat: småföretagare samt landsbygsbor. Lantbrukare hör till båda kategorierna samtidigt och är dubbelt hatade av den rödgröna förnäma nomenklaturan.

Sossar, såväl röda som gröna, är en sällsynt företeelse på landsbygden och där de förekommer har de en tendens att stå i total konflikt med sin omgivning. Man måste ha en skruv lös för att bo ute på bygden och rösta så. Det förekommer sådana sällsamma kreatur för all del. De kunde bilda en liten folkrörelseförening, Självföraktarnas förening, med Jackie Arklöv som ordförande...

Engdahl ansökte om nåd hos regeringen. Det avslog godsägare Persson. Sedan ställde sig denne Machiavellis lismande lärjunge framför de församlade journalisterna och sa att han "förstod" Engdahl.

Engdahls misstag var tydligen att tro på lag och rätt. Han gjorde inte som man pragmatiskt gör på annat håll -- Skjut, gräv, tig -- utan anmälde incidenten i laga ordning, i from förhoppning att brottsbalkens 24:e kapitel smäller högre än jaktstadgan. Den naiviteten kostar honom (om han släpps villkorligt på två tredjedelar av tiden som brukligt är) fyra månader i Vänersborg. Lärdomen av detta är: anmäl inte. Skjut, gräv, tig. Lagen speglar tydligen inte rättsuppfattningen i det samhälle (här Dalsland) den skall gälla i. Det är allvarligt, mycket allvarligt, därför att det är ett led i upplösningen av statsbildningen när lagen uppfattas som illegitim av medborgarna. Det är uppenbart att det man uppnår här är ett förakt för lagen och domstolen. 47000 namnunderskrifter. Det bor drygt 50000 i Dalsland. Alla underskrifter är förvisso nog inte från Dalsland, men det är 7000 fler än vad Djurens Rätt uppger som medlemsantal, en organisation som regeringen flitigt begagnar som remissinstans för diverse slarvigt formulerad och ogenomtänkt lagstiftning.

Det är inte lönt att försöka förklara problemet för inkrökta storstadsbor som -- faktiskt -- inte har med saken att göra. De har inte med saken att göra helt enkelt därför att det inte på något sätt kan påverka deras liv om det finns eller inte finns en varg i en avlägsen skog i Dalsland. Det är inte observerbart för dem och då kan det omöjligen inkräkta på deras egna okränkbara frihet. Det är inte lönt att försöka förklara för pampadeln på sin piedestal. De skiter i folk. Följaktligen skiter folk tillbaka. Skjut, gräv, tig.

Sätter man ingen gräns alls för den offentliga makten utan säger att allt skall avgöras centralt per majoritetsbeslut, får man en demokrati som är majoritetens tyrrani över minoriteten. Då kan majoriteten företa sig precis vad som helst mot minoriteten; avrätta den i gaskamrar om den vill, vilket har skett i en dyster tid i ett land där man gjorde det ödesdigra misstaget att låta socialister (socialdemokrater) skriva grundlagen.

I en rättstat är lagens främsta uppgift att skydda den svage mot den starke. Starkast av alla är, och måste så vara om statsbildningen skall överleva, staten. Det är alltså först och främst från övergrepp från staten på den enskilde medborgaren som lagen har -- om den är hederlig -- att sätta stopp för. Men denna händelse är ett praktexempel på motsatsen. Det är här staten som hävdar "äganderätt" till vargen med fridlysningen, men den enskildes egendom den i sin upphöjdhet "icke till ett blåbär akta".

Det är socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister som är anstiftare till denna orättvisa. De är rättvisans och frihetens bödlar och dödgrävare. Åt helvete med dem. Deras form av "demokrati", den totalitära demokratin, betackar vi oss för.